Skrivet den 7 november 2017:
Jag spenderade julafton i Bangkok, innan jag flög upp till Macau, för att därifrån direkt ta båten över till Hong Kong. I Hong Kong stannade jag tre nätter i ett minimalt hostelrum, för att via Peking flyga hem till Stockholm.
tisdag 29 december 2009
lördag 26 december 2009
The Burma Experience
Det ar saklart svart att jamfora reseupplevelser, men jag kan anda tveklost saga att de tva veckorna i
Burma ar tva av mina absolut basta och mest intressanta pa resande fot. Jag var verkligen i Ett
Annat Land.
Jag ska inte gora ett dag-for-dag-inlagg, sant blir latt trakigt i langden, utan ska forsoka sammanfatta
lite istallet.
Vi hade ett ruggigt hogt tempo for att se sa mycket som mojligt i landet, anda kanns det inte som vi
stressade forbi de olika staderna och sevardheterna i landet. Vi startade dagarna runt sju pa morgonen
och gick och la oss vid nio-tiden pa kvallen, for att utnyttja tiden till maximum. Resvagen var som
foljer:
Yangon - Golden Rock - Bago - Mandalay - Monywa - Pakkoko - Bagan - Inle Lake - Kalaw - Yangon.
Det ar omojligt att plocka nagon specifik hojdpunkt fran burmatrippen, da hela vistelsen dar ar
hojdpunkten pa resan. Vart att namna ar dock:
- Nar vi vaxlade pengar. Bland manga, manga andra galenskaper har Burmas regering satt den
officiell vaxelkursen till 1 US Dollar = 6 burmesiska Kyat. Pa svarta marknaden (och i affarer,
restauranger, osv) ar 1 US Dollar = 1000 burmesiska Kyat! Svarta marknaden ar saledes det enda
alternativet att vaxla pengar (det finns inga bankomater i Burma). Vi vaxlade 300 US Dollar och
fick vaxel i de storsta valorerna de har i Burma; 1000- och 500-Kyat-sedlar... I runda slangar fick vi
alltsa 450 stora, skitiga sedlar tillbaks mot vara 6 stycken 50-dollar-sedlar.
- Golden Rock. En viktig buddhistisk "sten" med en stupa pa toppen i guld. Detta uppe pa ca 1500
meters hojd. Fantastiskt att beskada alla munkar (och aven "vanliga" manniskor) som vallfardar dit for att be i solnedgangen.
- Cykla runt Bagan. Bagan ar ett stort omrade med ca 2000 buddhistiska tempel, de flesta ca 1000 ar
gamla. Burma ar ju inte topp-ett-destinationen for turister, sa vi var forhallandevis ensamma runt
manga av templena.
- Vandra omkring i valfri stad i Burma. OK - det fanns internet (med laaangsam uppkoppling)
nastan overallt, men annars var det som att vara i en film fran 60-70 talet (jag vet att jag inte var fodd
da, men man kan iaf forsoka forestalla sig). 99% av alla fordon i Myanmar ar till exempel fran 1970
eller tidigare, vilket innebar att samtliga ar felstyrda, eftersom man bytte till hogertrafik 1972. Man
entrar alltsa en buss fran mitten av vagen...
- En genuin vanlighet jag aldrig stott pa tidigare. De flesta manniskor i samtliga lander ar saklart
valdigt trevliga och vill en val, men detta var nagonting extra. Ett exempel ar taxichafforn i Yangon
som korde runt med oss halva stan for att vi skulle hitta ett bra stalle att vaxla pengar, sen hjalpte oss
att kopa bussbiljett till Golden Rock, innan han korde till stationen, i princip fram till bussdorren. Han
vagrade ta emot ett ore mer an de 4000 Kyat (=4 dollar) vi kommit overrens om innan (och det var
innan han visste att vi ville vaxla pengar och kopa biljett fore vi kunde aka till busstationen). Inte ens
tullavgiften pa motsvarande 2 kronor lat han oss betala. Ett annat exempel ar en vanlig konverstaion
mellan oss och taxicafforer: "-Do you need taxi, sir? -No thank you, we prefer to walk. OK, then go this way..."
- Battur pa Inle Lake. Efter att spenderat forsta veckan bland atskilliga tempel var vi lagom trotta pa
sadana. Perfekt darfor med en heldag pa Inle Lake for att se de flytande byarna och hur livet forsegick i dessa.
- "Utekvall" i Mandalay. En kvall valde jag att stanna uppe ett tag (ett bra tag) for att besoka en, direkt oversatt, ol-station. Ol pa fat for 2 kr glaset, rom for 40 ore glaset. En ovardelig kvall med manga intressanta moten med lokalborna.
Det ar alltsa upplevelsen i sig som ar den stora grejen, snarare an specifika sevardheter. Intressant
ocksa att besoka ett sadant odemokratiskt land och ska jag vara arlig sa marktes forvanansvart lite,
hade jag inte innan vetat innan hur laget ar hade det varit svart att lista ut att Burma ar ett av
varldens mest odemokratiska lander. Vi stotte visserligen bara pa en person som vagade saga nagot om regeringen, vilken uppmuntrade oss till att valja privata alternativ framfor statliga (vilket vi uteslutet har gjort, men vissa pengar gar oundvikligt ner i regeringens ficka).
Om nagot fran Burma-upplevelsen var mindre bra? Ja, nast sista natten akte vi nattbuss fran Inle
Lake till Yangon. Det blir kallt i södra Burma pa natten och varan buss hade ett antal trasiga fonster... Vi hade saledes inte manga grader och blast darinne, nagot varken jag eller Lorena var forberedda pa. 15 timmar pa denna buss, det var faktiskt inte roligt alls.
Sista dagen i Yangon blev av denna anledning en ren vilodag (den enda), da vi spenderade storre delen av dagen pa vara dorm-madrasser, innan vi flog tillbaks till Bangkok dagen efter, den 23 december.
Buss-natten ar dock latt att fortranga sahar i efterhand nar jag sammanfattar de 15 dagarna i Burma.
Burma ar tva av mina absolut basta och mest intressanta pa resande fot. Jag var verkligen i Ett
Annat Land.
Jag ska inte gora ett dag-for-dag-inlagg, sant blir latt trakigt i langden, utan ska forsoka sammanfatta
lite istallet.
Vi hade ett ruggigt hogt tempo for att se sa mycket som mojligt i landet, anda kanns det inte som vi
stressade forbi de olika staderna och sevardheterna i landet. Vi startade dagarna runt sju pa morgonen
och gick och la oss vid nio-tiden pa kvallen, for att utnyttja tiden till maximum. Resvagen var som
foljer:
Yangon - Golden Rock - Bago - Mandalay - Monywa - Pakkoko - Bagan - Inle Lake - Kalaw - Yangon.
Det ar omojligt att plocka nagon specifik hojdpunkt fran burmatrippen, da hela vistelsen dar ar
hojdpunkten pa resan. Vart att namna ar dock:
- Nar vi vaxlade pengar. Bland manga, manga andra galenskaper har Burmas regering satt den
officiell vaxelkursen till 1 US Dollar = 6 burmesiska Kyat. Pa svarta marknaden (och i affarer,
restauranger, osv) ar 1 US Dollar = 1000 burmesiska Kyat! Svarta marknaden ar saledes det enda
alternativet att vaxla pengar (det finns inga bankomater i Burma). Vi vaxlade 300 US Dollar och
fick vaxel i de storsta valorerna de har i Burma; 1000- och 500-Kyat-sedlar... I runda slangar fick vi
alltsa 450 stora, skitiga sedlar tillbaks mot vara 6 stycken 50-dollar-sedlar.
- Golden Rock. En viktig buddhistisk "sten" med en stupa pa toppen i guld. Detta uppe pa ca 1500
meters hojd. Fantastiskt att beskada alla munkar (och aven "vanliga" manniskor) som vallfardar dit for att be i solnedgangen.
- Cykla runt Bagan. Bagan ar ett stort omrade med ca 2000 buddhistiska tempel, de flesta ca 1000 ar
gamla. Burma ar ju inte topp-ett-destinationen for turister, sa vi var forhallandevis ensamma runt
manga av templena.
- Vandra omkring i valfri stad i Burma. OK - det fanns internet (med laaangsam uppkoppling)
nastan overallt, men annars var det som att vara i en film fran 60-70 talet (jag vet att jag inte var fodd
da, men man kan iaf forsoka forestalla sig). 99% av alla fordon i Myanmar ar till exempel fran 1970
eller tidigare, vilket innebar att samtliga ar felstyrda, eftersom man bytte till hogertrafik 1972. Man
entrar alltsa en buss fran mitten av vagen...
- En genuin vanlighet jag aldrig stott pa tidigare. De flesta manniskor i samtliga lander ar saklart
valdigt trevliga och vill en val, men detta var nagonting extra. Ett exempel ar taxichafforn i Yangon
som korde runt med oss halva stan for att vi skulle hitta ett bra stalle att vaxla pengar, sen hjalpte oss
att kopa bussbiljett till Golden Rock, innan han korde till stationen, i princip fram till bussdorren. Han
vagrade ta emot ett ore mer an de 4000 Kyat (=4 dollar) vi kommit overrens om innan (och det var
innan han visste att vi ville vaxla pengar och kopa biljett fore vi kunde aka till busstationen). Inte ens
tullavgiften pa motsvarande 2 kronor lat han oss betala. Ett annat exempel ar en vanlig konverstaion
mellan oss och taxicafforer: "-Do you need taxi, sir? -No thank you, we prefer to walk. OK, then go this way..."
- Battur pa Inle Lake. Efter att spenderat forsta veckan bland atskilliga tempel var vi lagom trotta pa
sadana. Perfekt darfor med en heldag pa Inle Lake for att se de flytande byarna och hur livet forsegick i dessa.
- "Utekvall" i Mandalay. En kvall valde jag att stanna uppe ett tag (ett bra tag) for att besoka en, direkt oversatt, ol-station. Ol pa fat for 2 kr glaset, rom for 40 ore glaset. En ovardelig kvall med manga intressanta moten med lokalborna.
Det ar alltsa upplevelsen i sig som ar den stora grejen, snarare an specifika sevardheter. Intressant
ocksa att besoka ett sadant odemokratiskt land och ska jag vara arlig sa marktes forvanansvart lite,
hade jag inte innan vetat innan hur laget ar hade det varit svart att lista ut att Burma ar ett av
varldens mest odemokratiska lander. Vi stotte visserligen bara pa en person som vagade saga nagot om regeringen, vilken uppmuntrade oss till att valja privata alternativ framfor statliga (vilket vi uteslutet har gjort, men vissa pengar gar oundvikligt ner i regeringens ficka).
Om nagot fran Burma-upplevelsen var mindre bra? Ja, nast sista natten akte vi nattbuss fran Inle
Lake till Yangon. Det blir kallt i södra Burma pa natten och varan buss hade ett antal trasiga fonster... Vi hade saledes inte manga grader och blast darinne, nagot varken jag eller Lorena var forberedda pa. 15 timmar pa denna buss, det var faktiskt inte roligt alls.
Sista dagen i Yangon blev av denna anledning en ren vilodag (den enda), da vi spenderade storre delen av dagen pa vara dorm-madrasser, innan vi flog tillbaks till Bangkok dagen efter, den 23 december.
Buss-natten ar dock latt att fortranga sahar i efterhand nar jag sammanfattar de 15 dagarna i Burma.
fredag 11 december 2009
On the road to Mandalay
Jag ska skriva ett ganska kort inlagg nu och sedan gora ett langre nar jag sitter med en batrre
uppkoppling och mer tid i Bangkok.
Jag (och Lorena) har nu varit i Myanmar i 4 dagar, men det kanns som minst 10, da vi utnyttjar tiden
har till 120%. Vi har tagit oss fran Yangon, via Golden Rock och Bago upp hit till Mandalay, och
dagarna har varit sa innehallsrika, sa det skulle ta lang tid att skriva ett inlagg om allting nu, sparar det till senare nar jag har tiden istallet.
Det finns hur mycket att se, gora och uppleva i Myanmar, till detta knappt nagra turister och tittar
man sig omkring pa gatorna kanns det som om man gick omkring i en film fran 60-70-talet. Jag njuter verkligen av varje minut har och tror att veckorna i Myanmar (om det fortsatter som det startat)
kommer bli min framsta reseupplevelse nagonsin.
I storstaderna Yangon och Mandalay har det funnits hyfsat bra internet, vi far se hur det ser ut efter i
overmorgon nar vi planerar besoka lite mindre stallen och stader. Om inte annat kommer ett mycket
langre inlagg fran Bangkok den 23:e.
uppkoppling och mer tid i Bangkok.
Jag (och Lorena) har nu varit i Myanmar i 4 dagar, men det kanns som minst 10, da vi utnyttjar tiden
har till 120%. Vi har tagit oss fran Yangon, via Golden Rock och Bago upp hit till Mandalay, och
dagarna har varit sa innehallsrika, sa det skulle ta lang tid att skriva ett inlagg om allting nu, sparar det till senare nar jag har tiden istallet.
Det finns hur mycket att se, gora och uppleva i Myanmar, till detta knappt nagra turister och tittar
man sig omkring pa gatorna kanns det som om man gick omkring i en film fran 60-70-talet. Jag njuter verkligen av varje minut har och tror att veckorna i Myanmar (om det fortsatter som det startat)
kommer bli min framsta reseupplevelse nagonsin.
I storstaderna Yangon och Mandalay har det funnits hyfsat bra internet, vi far se hur det ser ut efter i
overmorgon nar vi planerar besoka lite mindre stallen och stader. Om inte annat kommer ett mycket
langre inlagg fran Bangkok den 23:e.
torsdag 3 december 2009
Åter i Bangkok
Har spenderat fyra dagar i KL och tva i Bangkok sedan sist, men tankte anda fatta mig ratt kort denna
gang. Brukar halla hyfsat hogt tempo nar jag reser, men senaste veckan har varit valdigt lugn och det
har varit skont och kanske aven valbehovligt.
Spenderade dagarna i KL med en nyinkopt bok pa diverse cafeer runtom i staden innan jag i tisdags
flog upp hit till Bangkok. Efter att ha betalt flygbussen och en morgonkaffe var jag innehavare av den
enorma summan 1 malaysisk ringgit och 5 cent (= 2,10 kr). Bra planerat.
Flygresan gick smidigt, min ryggsack kom som nummer tva pa bagagebandet i Bangkok och en timme senare var jag incheckat pa ett hostel i backpackingomradet har i stan.
Det finns tva anledningar till att jag akte tillbaks till Bangkok: mitt flyg till Burma gar harifran och det ar har det ar som enklast att fixa visum till Burma. Flygresan ar som sagt redan bokad, sa projektet idag var att ordna visum.
Jag och chilensiskan jag traffadfe pa Bali ar pa samma flight till Rangoon i Burma, sa vi startade redan klockan sex imorse for att ta oss till ambassaden; de utfardar bara ett visst antal visum per dag. Tog pa mig skjorta och jeans for att se lite presentabel ut - vanligtvis har jag klader som antyder inbrott i nagon kladinsamlingslada (lite overdrivet).
Forst i kon hur som helst och tva timmar senare oppnades dorren och vi kunde fylla i ansokan, betala
30 USD och sen turista lite i Bangkok ett par timmar, innan vi vid 3 kunde hamta upp passen med ett
nytt, fint inklistrat visum. Jag ar lite forvanad over hur rattfram och smidig processen var, hade
forvantat mig lite mer krangel fran landet som ligger femma fran slutet pa tidsskriften The Economists demokratiindexlista (Sverige toppar for ovrigt listan).
Det ska bli valdigt kul och intressant att komma till Burma hur som helst, men man kommer fa tanka
sig lite for var man spenderar sina pengar for att inte supporta regimen alltfor mycket.
Darmed ar jag klar med detta projekt har i Bangkok och funderar darfor pa att ta mig ut till kusten
over helgen for lite sol och bad och planerande av burma-resan. Tillgangen till internet ska vara valdigt begransad i landet, sa vet inte hur ofta jag kommer ha mojlighet att uppdatera pa resedagboken under mina 15 dagar i landet. Tankte dock hinna med ett inlagg till fran Thailand innan jag flyger till Yangon pa tisdag.
gang. Brukar halla hyfsat hogt tempo nar jag reser, men senaste veckan har varit valdigt lugn och det
har varit skont och kanske aven valbehovligt.
Spenderade dagarna i KL med en nyinkopt bok pa diverse cafeer runtom i staden innan jag i tisdags
flog upp hit till Bangkok. Efter att ha betalt flygbussen och en morgonkaffe var jag innehavare av den
enorma summan 1 malaysisk ringgit och 5 cent (= 2,10 kr). Bra planerat.
Flygresan gick smidigt, min ryggsack kom som nummer tva pa bagagebandet i Bangkok och en timme senare var jag incheckat pa ett hostel i backpackingomradet har i stan.
Det finns tva anledningar till att jag akte tillbaks till Bangkok: mitt flyg till Burma gar harifran och det ar har det ar som enklast att fixa visum till Burma. Flygresan ar som sagt redan bokad, sa projektet idag var att ordna visum.
Jag och chilensiskan jag traffadfe pa Bali ar pa samma flight till Rangoon i Burma, sa vi startade redan klockan sex imorse for att ta oss till ambassaden; de utfardar bara ett visst antal visum per dag. Tog pa mig skjorta och jeans for att se lite presentabel ut - vanligtvis har jag klader som antyder inbrott i nagon kladinsamlingslada (lite overdrivet).
Forst i kon hur som helst och tva timmar senare oppnades dorren och vi kunde fylla i ansokan, betala
30 USD och sen turista lite i Bangkok ett par timmar, innan vi vid 3 kunde hamta upp passen med ett
nytt, fint inklistrat visum. Jag ar lite forvanad over hur rattfram och smidig processen var, hade
forvantat mig lite mer krangel fran landet som ligger femma fran slutet pa tidsskriften The Economists demokratiindexlista (Sverige toppar for ovrigt listan).
Det ska bli valdigt kul och intressant att komma till Burma hur som helst, men man kommer fa tanka
sig lite for var man spenderar sina pengar for att inte supporta regimen alltfor mycket.
Darmed ar jag klar med detta projekt har i Bangkok och funderar darfor pa att ta mig ut till kusten
over helgen for lite sol och bad och planerande av burma-resan. Tillgangen till internet ska vara valdigt begransad i landet, sa vet inte hur ofta jag kommer ha mojlighet att uppdatera pa resedagboken under mina 15 dagar i landet. Tankte dock hinna med ett inlagg till fran Thailand innan jag flyger till Yangon pa tisdag.
torsdag 26 november 2009
Åter i KL
Jag ar tillbaks i favoritstaden hittills under resan, Kuala Lumpur, dar jag kommer spendera mina sista
fyra dagar i Malaysia. Singapore och Melaka ar avverkade sedan senaste gangen jag skrev, och jamfort med Indonesien kanns det verkligen som om man ar tillbaks i en varld sa paminner i alla fall lite lite om livet dar hemma.
Singapore var som vantat hypermodernt, med massa skyskrapor, beharskad trafik, val fungerande
transsportsystem mm. Samtidigt fanns det ett "Chinatown" och ett "Little India", dar man forflyttades
ett par ar bakat i tiden, men anda inte hade manga minuter till narmsta stora shoppingcenter med
valkanda butiker och matkedjor. Det ar faktiskt svart att beskriva Singapore, kandes lite som alla
ostasiens lander (atminstone de jag besokt) samlat pa en valdigt liten yta, minus smuts och avgaser.
Det kandes ocksa ibland som vilken stor europeisk storstad som helst, om man begav sig till
"skyskrapeomradena". Minus smuts och avgaser.
Hur som helst gillade jag on/staden/landet mycket, men mer an tre dagar hade nog blivit lite trist i
langden. Inga direkta sevardheter, utan on/stan/landet ar snarare en sadan i sig. Maten har jag redan
prisat, och det kandes fint att se att aven Svea Rike bidrar till det gastronomiska Singapore: i de
arabiska kvarteren kan man finna resataurangen "FIKA. Swedish Cafe and Bistro".
I tisdags akte jag vidare med buss fran Singapore mot Melaka i sodra Malaysia. Tyckte jag var smart
som undankom de (relativt Malaysia) hoga bussbiljettpriserna genom att ta lokalbussen till gransen,
skutta over denna och fran Johor Barhu i Malaysia kopa biljetten till Melaka. Resan tog tva timmar i
en av de alldeles utmarkta bussarna som rullar pa vagarna har i landet.
Melaka (alt. Malacca) ar en historiskt valdigt intressant stad. Den fungerade lange som en valdigt
viktig handelsstad for utbyte av varor mellan folk fran Europa, Indien och Kina.
Staden har fran och med 1511 styrts i tur och ordning av portugiserna, hollandarna och britterna,
innan Malaysia deklarerade sjalvstandighet 1956. Detta ar nagot som verkligen gett avtryck i
arkitekturen i staden, framforallt ar byggnader fran den hollandska tiden mycket val bevarade. Det ar
alltsa kyrkor och kapell som ar framstaende i staden, snarare an tempel och moskeer som i andra
malaysiska stader.
Melaka ar dock en valdigt liten stad och en heldag dar kandes alldeles tillrackligt. Jag hade prickat av
de flesta sevardheter pa ett par timmar. Hoppade saledes pa bussen upp mot Kuala Lumpur tidigare
idag, dar jag checkade in pa et hostel i Chinatown. Akte bort till Petrona Twin Towers och kikade lite
igen - riktigt haftiga byggnader - och tog sen en langpromenad tillbaks till Chinatown.
Nu har jag alltsa fyra dagar har, sa behover inte stressa pa nogot sett. Har lite planer att ta mig till
sevardheter lite utanfor stan, men tankte ocksa fixa lite andra saker sasom att tvatta ALLA klader och
aven forsoka klippa mig. Den 1:a december flyger jag till Bangkok.
fyra dagar i Malaysia. Singapore och Melaka ar avverkade sedan senaste gangen jag skrev, och jamfort med Indonesien kanns det verkligen som om man ar tillbaks i en varld sa paminner i alla fall lite lite om livet dar hemma.
Singapore var som vantat hypermodernt, med massa skyskrapor, beharskad trafik, val fungerande
transsportsystem mm. Samtidigt fanns det ett "Chinatown" och ett "Little India", dar man forflyttades
ett par ar bakat i tiden, men anda inte hade manga minuter till narmsta stora shoppingcenter med
valkanda butiker och matkedjor. Det ar faktiskt svart att beskriva Singapore, kandes lite som alla
ostasiens lander (atminstone de jag besokt) samlat pa en valdigt liten yta, minus smuts och avgaser.
Det kandes ocksa ibland som vilken stor europeisk storstad som helst, om man begav sig till
"skyskrapeomradena". Minus smuts och avgaser.
Hur som helst gillade jag on/staden/landet mycket, men mer an tre dagar hade nog blivit lite trist i
langden. Inga direkta sevardheter, utan on/stan/landet ar snarare en sadan i sig. Maten har jag redan
prisat, och det kandes fint att se att aven Svea Rike bidrar till det gastronomiska Singapore: i de
arabiska kvarteren kan man finna resataurangen "FIKA. Swedish Cafe and Bistro".
I tisdags akte jag vidare med buss fran Singapore mot Melaka i sodra Malaysia. Tyckte jag var smart
som undankom de (relativt Malaysia) hoga bussbiljettpriserna genom att ta lokalbussen till gransen,
skutta over denna och fran Johor Barhu i Malaysia kopa biljetten till Melaka. Resan tog tva timmar i
en av de alldeles utmarkta bussarna som rullar pa vagarna har i landet.
Melaka (alt. Malacca) ar en historiskt valdigt intressant stad. Den fungerade lange som en valdigt
viktig handelsstad for utbyte av varor mellan folk fran Europa, Indien och Kina.
Staden har fran och med 1511 styrts i tur och ordning av portugiserna, hollandarna och britterna,
innan Malaysia deklarerade sjalvstandighet 1956. Detta ar nagot som verkligen gett avtryck i
arkitekturen i staden, framforallt ar byggnader fran den hollandska tiden mycket val bevarade. Det ar
alltsa kyrkor och kapell som ar framstaende i staden, snarare an tempel och moskeer som i andra
malaysiska stader.
Melaka ar dock en valdigt liten stad och en heldag dar kandes alldeles tillrackligt. Jag hade prickat av
de flesta sevardheter pa ett par timmar. Hoppade saledes pa bussen upp mot Kuala Lumpur tidigare
idag, dar jag checkade in pa et hostel i Chinatown. Akte bort till Petrona Twin Towers och kikade lite
igen - riktigt haftiga byggnader - och tog sen en langpromenad tillbaks till Chinatown.
Nu har jag alltsa fyra dagar har, sa behover inte stressa pa nogot sett. Har lite planer att ta mig till
sevardheter lite utanfor stan, men tankte ocksa fixa lite andra saker sasom att tvatta ALLA klader och
aven forsoka klippa mig. Den 1:a december flyger jag till Bangkok.
lördag 21 november 2009
En annan del av Sydostasien
Jag har egentligen inte sa mycket att beratta fran de sista dagarna pa Bali, eftersom jag tillbringade
den mesta tiden pa stranden, och dar ar det ju nite sa mycket action. Bodde ganska skappigt, med
massor av flerbenta inkraktare pa toan, sa bestamde mig far att spendera sista natten i Indonesien pa
flygplatsen, da flyget skulle ga vid 7 imorse. 4 timmars forsening dock, sa det blev en ratt seg och
trottsam vantan imorse. Vid tvatiden landade jag till slut pa Singapores flygplats, efter en ganska
skakig flygresa; mycket luftgropar och turbulens.
Indonesien far hur som helst toppbetyg som land att resa runt i, for forsta gangen far mitt favoritland
Kina en konkurrent om titeln. Om man tittar pa kartan sa ser man dessutom att jag bara sett en valdigt
liten del av Indonesien. Jag har nog aldrig kannt mig sa ofardig med ett land tidigare, eller kannt att
jag sa garna vill komma tillbaks till ett land inom en ganska snar framtid. Nastan lite frustrerande att
behova aka darifran (hade hur som helst inte kunnat stanna, eftersom mitt visum hade gatt ut i
overmorgon). Landet erbjuder en enorm mix av allt; kultur, religion, sevardheter, natur, byggnader,
manniskor, stader, strander, osv osv.
Singapore var innan jag lamnade Sverige lite ett "pricka-av-pa-listan-nar-jag-har-vagarna-forbi-land".
Har dock hort mycket bra om det av olika manniskor jag mott, sa jag har sett fram emot att komma hit de senaste dagarna.
Visst ar det nogot helt annat an ovriga Sydostasien, mycket modernare, renare, inga forsaljare, inga
luftfororeningar. Trafiken funkar normalt och folk kor inte pa trottoarerna. Anda ar det inte alls sa
sterilt som man kan tanka sig, jag gillar det jag sett hittills!
Tog mig enkelt och smidigt in till stan med tunnelbanan fran flygplatsen och tog mig till ett hostel jag
fatt lite "insider-tips" om pa vagen. Ganska okant och ett valdigt bra pris for att vara i Singapore och
jag verkar dessutom vara den enda gasten. Helt ok stalle med andra ord.
Har sedan dess spatserat omkring i en del av stan och upptackt att har finns, lever och verkar
manniskor fran i princip hela varlden (eller i alla fall i fran Asien). Och dom har tagit med sig sin mat
fran hemlandet! Jag ar i mat-himlen! Autentisk mat fran alla delar av Asien runt varje gathorn, mat ar
dessutom det enda som ar billigt har i Singapore. At en forsta middag bestaende av en nudelsoppa med diverse skaldjur i, en specialitet fran sodra Kina tydligen. Gick darefter 5 minuter for att ga in pa nasta stalle for en potion rostad anka. Holl pa att avslute med en Tandoori Chicken, men bestamde mig for att nan matta far det vara. Sparar den tills imorgon.
Jag har egentligen inga planer for Singapore forutom att ata, men ska lasa i min guidebok ikvall. Det
finns nog en del att aktivera sig med - titta pa stan till exempel. Tre natter tankte jag stanna, sen bar det av upp mot Melaka i Malaysia.
den mesta tiden pa stranden, och dar ar det ju nite sa mycket action. Bodde ganska skappigt, med
massor av flerbenta inkraktare pa toan, sa bestamde mig far att spendera sista natten i Indonesien pa
flygplatsen, da flyget skulle ga vid 7 imorse. 4 timmars forsening dock, sa det blev en ratt seg och
trottsam vantan imorse. Vid tvatiden landade jag till slut pa Singapores flygplats, efter en ganska
skakig flygresa; mycket luftgropar och turbulens.
Indonesien far hur som helst toppbetyg som land att resa runt i, for forsta gangen far mitt favoritland
Kina en konkurrent om titeln. Om man tittar pa kartan sa ser man dessutom att jag bara sett en valdigt
liten del av Indonesien. Jag har nog aldrig kannt mig sa ofardig med ett land tidigare, eller kannt att
jag sa garna vill komma tillbaks till ett land inom en ganska snar framtid. Nastan lite frustrerande att
behova aka darifran (hade hur som helst inte kunnat stanna, eftersom mitt visum hade gatt ut i
overmorgon). Landet erbjuder en enorm mix av allt; kultur, religion, sevardheter, natur, byggnader,
manniskor, stader, strander, osv osv.
Singapore var innan jag lamnade Sverige lite ett "pricka-av-pa-listan-nar-jag-har-vagarna-forbi-land".
Har dock hort mycket bra om det av olika manniskor jag mott, sa jag har sett fram emot att komma hit de senaste dagarna.
Visst ar det nogot helt annat an ovriga Sydostasien, mycket modernare, renare, inga forsaljare, inga
luftfororeningar. Trafiken funkar normalt och folk kor inte pa trottoarerna. Anda ar det inte alls sa
sterilt som man kan tanka sig, jag gillar det jag sett hittills!
Tog mig enkelt och smidigt in till stan med tunnelbanan fran flygplatsen och tog mig till ett hostel jag
fatt lite "insider-tips" om pa vagen. Ganska okant och ett valdigt bra pris for att vara i Singapore och
jag verkar dessutom vara den enda gasten. Helt ok stalle med andra ord.
Har sedan dess spatserat omkring i en del av stan och upptackt att har finns, lever och verkar
manniskor fran i princip hela varlden (eller i alla fall i fran Asien). Och dom har tagit med sig sin mat
fran hemlandet! Jag ar i mat-himlen! Autentisk mat fran alla delar av Asien runt varje gathorn, mat ar
dessutom det enda som ar billigt har i Singapore. At en forsta middag bestaende av en nudelsoppa med diverse skaldjur i, en specialitet fran sodra Kina tydligen. Gick darefter 5 minuter for att ga in pa nasta stalle for en potion rostad anka. Holl pa att avslute med en Tandoori Chicken, men bestamde mig for att nan matta far det vara. Sparar den tills imorgon.
Jag har egentligen inga planer for Singapore forutom att ata, men ska lasa i min guidebok ikvall. Det
finns nog en del att aktivera sig med - titta pa stan till exempel. Tre natter tankte jag stanna, sen bar det av upp mot Melaka i Malaysia.
tisdag 17 november 2009
Bali runt
Jag ar sjalv lite forvanad over att det varit sa daligt med tillgang till internet pa Bali (utanfor
superturistiga Kuta saklart). Jag har i alla fall agnat den senaste veckan at att ta mig runt pa Bali
tillsammans med Lorena fran Chile och Timmy fran Schweiz. Bestamde mig for att skippa bade
Lombok och Flores, oar jag egentligen planerat att besoka. Det hade dock blivit stressigt och aven
kostat en del. Dessutom har jag upptackt att Bali bestar av sa mycket mer an bara Kuta Beach och
surfare fran Australien.
Senast jag skrev var alltsa precis nar jag anlant till Kuta Beach, var jag spenderade tva dagar. Inget
speciellt alls egentligen, har sett mycket finare strander (aven om det absolut inte ar nagot fel pa den).
Tredje dagen har hyrde jag och Lorena en motsvarande EU-moppe, som vi tog oss runt pa. Vi besokte
ett riktigt coolt tempel som lag precis pa kanten pa ett par klippor; ett tiotal meter ner tog havet over.
En strand och tva ratt trista tempel tog vi oss ocksa till, men mest intressant var att kora genom de sma byarna och se hur folket har lever sina liv. Lite klurigt var det i borjan att anpassa sig till trafiken,
dessutom forsta gangen jag korde i vanstertrafik, men tyckte anda att jag korde som en gud nar
rusningstrafiken tog vid framat kvallningen.
Dagen efter satte vi fart mot Ubud, norr om Kuta. For att undankomma de lojligt hoga turistpriserna
forsokte vi ta lokalbussen dit, vilket inte var det lattaste klock 12 pa dagen, da de som jag skrivit
tidigare tillampar tidtabellen "leave when it is full". Pa stationen traffade vi dock pa Timmy, och
tillsammans fick vi ett riktigt bra pris med en taxi.
Ubud ar en liten by, tydligen kand for att vara "akta balinesisk". Dock ratt mycket turister dar ocksa, sa mycket kandes fejk, men det var anda ett trevligt stalle. Basta boendet under resan hitills: vi hittade ett stalle som hade fyra rum sammanlagt, sa vi ockuperade tre av dem och hade darmed hela terassen,
vilken erbjod riktigt fin utsikt, for oss sjalva, dar vi kunde spendera kvallarna med ol och kortspel.
Tva dagar spenderade vi i Ubud, en av dessa trampade vi runt i omgivningarna pa cykel, innan vi
genomgick samma procedur som i Kuta for att ta oss till Padang Bai pa ostkusten (jordbavningen var i Padang pa Sumatra, inte Padang Bai pa Bali).
Aven dar spenderade vi tva dagar, bada dessa pa betydligt finare och lugnare strander an har i Kuta.
Riktigt stora vagor dessutom, sa det var kanonkul att bada!
Nu ar vi alltsa tillbaks i Kuta. Mina resekamrater aker vidare imorgon, medan jag blir har ett par dagar till innan jag flyger till Singapore.
Sen aker jag som det ser ut nu Singapore --> Melaka --> Kuala Lumpur, varifran jag flyger tillbaks till Bangkok.
Har tagit en liten chansning och fran Bangkok bokat tur/retur-biljett till Yangon i Burma (Myanmar).
Har ju inget visum an, sa hoppas att mina dagar i Kuala Lumpur eller i Bangkok ska vara tillrackligt
for att hinna fixa ett sadant (det SKA vara tillrackligt, men ambassader kan strula). Det vore riktigt
haftigt att resa runt i Burma ett par veckor.
superturistiga Kuta saklart). Jag har i alla fall agnat den senaste veckan at att ta mig runt pa Bali
tillsammans med Lorena fran Chile och Timmy fran Schweiz. Bestamde mig for att skippa bade
Lombok och Flores, oar jag egentligen planerat att besoka. Det hade dock blivit stressigt och aven
kostat en del. Dessutom har jag upptackt att Bali bestar av sa mycket mer an bara Kuta Beach och
surfare fran Australien.
Senast jag skrev var alltsa precis nar jag anlant till Kuta Beach, var jag spenderade tva dagar. Inget
speciellt alls egentligen, har sett mycket finare strander (aven om det absolut inte ar nagot fel pa den).
Tredje dagen har hyrde jag och Lorena en motsvarande EU-moppe, som vi tog oss runt pa. Vi besokte
ett riktigt coolt tempel som lag precis pa kanten pa ett par klippor; ett tiotal meter ner tog havet over.
En strand och tva ratt trista tempel tog vi oss ocksa till, men mest intressant var att kora genom de sma byarna och se hur folket har lever sina liv. Lite klurigt var det i borjan att anpassa sig till trafiken,
dessutom forsta gangen jag korde i vanstertrafik, men tyckte anda att jag korde som en gud nar
rusningstrafiken tog vid framat kvallningen.
Dagen efter satte vi fart mot Ubud, norr om Kuta. For att undankomma de lojligt hoga turistpriserna
forsokte vi ta lokalbussen dit, vilket inte var det lattaste klock 12 pa dagen, da de som jag skrivit
tidigare tillampar tidtabellen "leave when it is full". Pa stationen traffade vi dock pa Timmy, och
tillsammans fick vi ett riktigt bra pris med en taxi.
Ubud ar en liten by, tydligen kand for att vara "akta balinesisk". Dock ratt mycket turister dar ocksa, sa mycket kandes fejk, men det var anda ett trevligt stalle. Basta boendet under resan hitills: vi hittade ett stalle som hade fyra rum sammanlagt, sa vi ockuperade tre av dem och hade darmed hela terassen,
vilken erbjod riktigt fin utsikt, for oss sjalva, dar vi kunde spendera kvallarna med ol och kortspel.
Tva dagar spenderade vi i Ubud, en av dessa trampade vi runt i omgivningarna pa cykel, innan vi
genomgick samma procedur som i Kuta for att ta oss till Padang Bai pa ostkusten (jordbavningen var i Padang pa Sumatra, inte Padang Bai pa Bali).
Aven dar spenderade vi tva dagar, bada dessa pa betydligt finare och lugnare strander an har i Kuta.
Riktigt stora vagor dessutom, sa det var kanonkul att bada!
Nu ar vi alltsa tillbaks i Kuta. Mina resekamrater aker vidare imorgon, medan jag blir har ett par dagar till innan jag flyger till Singapore.
Sen aker jag som det ser ut nu Singapore --> Melaka --> Kuala Lumpur, varifran jag flyger tillbaks till Bangkok.
Har tagit en liten chansning och fran Bangkok bokat tur/retur-biljett till Yangon i Burma (Myanmar).
Har ju inget visum an, sa hoppas att mina dagar i Kuala Lumpur eller i Bangkok ska vara tillrackligt
for att hinna fixa ett sadant (det SKA vara tillrackligt, men ambassader kan strula). Det vore riktigt
haftigt att resa runt i Burma ett par veckor.
tisdag 10 november 2009
Vulkaner och tempel
Ja, nu var det visst ett tag sen jag skrev. Har haft fullt upp den senaste veckan, och det kanns som om
dagarna bara rinner ivag. Tva maktiga tempel och en utsikt utover det vanliga har jag hunnit med.
Jag och mina hollandska medresenarer Jaap och Herman kom till Yogyakarta med nattag i
torsdagsmorse. Vi jagade upp ett par mindre lyckliga hostel-agera dar vid fem-tiden pa morgonen och
lyckades till slut hitta ett stalle med plats for oss alla tre. Yogyakarta ar som jag forstatt det en av
Indonesiens huvuddestinationer for turister, saval for utlanningar som for indoneser. Trots att det ar
lagsasong nu var manga hostel saledes fullbelagda denna tid pa dygnet, eftersom folk saklart inte hade checkat ut an.
Anledningen till Yogyakartas popularietet ar att staden ligger pa dagsutflyktavstand till manga
sevardheter och dessutom ar de centrala delarna val varda ett besok.
Vi spenderade forsta dagen i Yogyakarta for att ta igen oss efter nattaget och for att utforska staden.
Med turiststader foljer saklart pastridiga forsaljare o.d., men de flesta accepterade snabbt ett nej tack.
Jag har efter 10 dagar i Indonesien rajelt omvarderat min installning att folk som vill prata med mig
vill salja nagot (Bangkok-skada). Manga ar genuint intresserade och har ofta nagot intressant att
beratta i gengald.
Vi overvagde att aka pa en organiserad tour till tva olika tempel som ar upptagna pa UNESCO:s
varldsarvslista, da priset var valdigt bra. Dock kom vi ganska snabbt fram till att det ar mycket roligare att aka lokalbussarna och dessutom kunde vi da sjalva bestamma nar vi ville aka och lamna de olika stallena.
Vi borjade med Borobudur pa fredagen, dit vi tog oss via ett antal olika bussar sa att vi var dar vid 11-
tiden. Inte optimalt att vandra omkring i solen da, den star ligger ju i princip rakt ovanfor en, eftersom
Java ligger sa nara ekvatorn.
Borobudur ar ett buddhistiskt tempel fran 700-talet, valdigt utsmyckat med massa olika detaljer,
sasom elefanter och gubbar. Valdigt kul att se, men en timme dar rackte. Ar inte direkt nagon
tempelfantast, sa efter att ha strosat runt lite i omradet begav vi oss tillbaks till Yogyakarta.
Lordagen inleddes i ett valdigt lugnt tempo, vi sov ut, at en lang frukost och strosade omkring i
centrum, innan vi tig oss an nasta tempel, Prambanan. Denna gang akte vi sa att vi var dar vid
solnedgangen. Klart behagligare temperatur da, och mycket battre ljus att titta pa templet i.
Prambanan ar det storsta hinduiska tempelomradet i Indonesien, och om man nu ska jamfora tyckte
jag nog det var mer intressant an det foregaende. Eftersom vi akte sa sent kom vil tillbaks efter att det
blivit morkt, sa vi gick genast till en restaurang for att ata och dricka nagra ol, eftersom detta var var
sista kvall tillsammans.
Var anda tillbaks i god tid, eftersom jag skulle upp tidigt pa sondagen, i forrgar. Hade bokat in mig pa
en tour till Bromo Mountain som ligger pa vastra Java. Resan dit tog 11 timmar i minibuss, innan vi
kvarterades in pa ett hotell vid foten av berget, eller mer korrekt: vulkanen.
Vid 3 pa morgonen (natten?) igar vacktes vi for att aka upp till en utsiktspunkt ca 2600 moh for att se
soluppgangen over Bromo Mountain och aven det hogsta berget pa Java, vilket jag fortrangt namnet
pa. Aven om det var runt 5 grader dar uppe hade vi riktigt tur med vadret, knappt ett moln pa himlen.
Det man sag nar solen gick upp och darefter ar nagot av det mest fantastiska jag sett, otrolig utsikt over ett markligt, maktigt landskap med tva vulkaner som stracker sig mot himlen som kronan pa verket.
Efter att solen gatt upp blev det klart varmare och vi tog oss ner mot vulkankratern, dar vi spenderade
en halvtimme. Det bolmade ganska kraftigt om vulkanen, och roken som kommer upp luktar ganska
illa och ar inte direkt halsosam heller, sa skippade att ga runt kratern, vilket sakert hade tagit en och en halv timme. Otroligt landskap hur som helst, kandes lite som om man var pa manen.
Passade pa att sova lite till nar vi kom tillbaks till hotellet, och aven att utnyttja min dusch med
varmvatten (forsta gangen sedan Kuala Lumpur). Vi tre blev vi upphamtade av en minibuss som tog
oss ner till narmsta stad dar vi invantade nattbuss mot Bali. 6 var budet att den skulle avga, vilket vi
raknade ut borde innebara runt halv nio och det stamde ganska bra.
Sa hejda till en tysk och en spanjor som var med pa Mount Bromo-touren och hoppade pa bussen mot
Bali tillsammans med en tjej fran Chile, aven hon med pa samma tour.
Vid 8 imorse kom vil till Denpasar, huvudstaden pa Bali och hittade direkt ratt buss mot Kuta beach,
dar jag befinner mig nu. Vi hittade varsit relativt fint rum pa ett valdigt billigt hostel och gick ut for
frukost och titta lite pa omgivningen. Jag ar inte jatteimponerad, men det ska bli skont att vila upp sig
pa stranden nagra efter nagra veckor i stader och pa berg.
Dessutom verkar det vara Thailand-taktiken som galler igen betraffande forsaljarna: ignorera, annars
kommer man aldrig vidare. Valdigt mycket turister som vantat, manga australienare aker hit for att
surfa.
Planerar 2-3 natter har, sedan tankte jag ta mig upp mot en stad som heter Ubud har pa Bali. Ska aven
ta mig over till Lombok och den 21:a flyger jag ju sedan till Singapore.
dagarna bara rinner ivag. Tva maktiga tempel och en utsikt utover det vanliga har jag hunnit med.
Jag och mina hollandska medresenarer Jaap och Herman kom till Yogyakarta med nattag i
torsdagsmorse. Vi jagade upp ett par mindre lyckliga hostel-agera dar vid fem-tiden pa morgonen och
lyckades till slut hitta ett stalle med plats for oss alla tre. Yogyakarta ar som jag forstatt det en av
Indonesiens huvuddestinationer for turister, saval for utlanningar som for indoneser. Trots att det ar
lagsasong nu var manga hostel saledes fullbelagda denna tid pa dygnet, eftersom folk saklart inte hade checkat ut an.
Anledningen till Yogyakartas popularietet ar att staden ligger pa dagsutflyktavstand till manga
sevardheter och dessutom ar de centrala delarna val varda ett besok.
Vi spenderade forsta dagen i Yogyakarta for att ta igen oss efter nattaget och for att utforska staden.
Med turiststader foljer saklart pastridiga forsaljare o.d., men de flesta accepterade snabbt ett nej tack.
Jag har efter 10 dagar i Indonesien rajelt omvarderat min installning att folk som vill prata med mig
vill salja nagot (Bangkok-skada). Manga ar genuint intresserade och har ofta nagot intressant att
beratta i gengald.
Vi overvagde att aka pa en organiserad tour till tva olika tempel som ar upptagna pa UNESCO:s
varldsarvslista, da priset var valdigt bra. Dock kom vi ganska snabbt fram till att det ar mycket roligare att aka lokalbussarna och dessutom kunde vi da sjalva bestamma nar vi ville aka och lamna de olika stallena.
Vi borjade med Borobudur pa fredagen, dit vi tog oss via ett antal olika bussar sa att vi var dar vid 11-
tiden. Inte optimalt att vandra omkring i solen da, den star ligger ju i princip rakt ovanfor en, eftersom
Java ligger sa nara ekvatorn.
Borobudur ar ett buddhistiskt tempel fran 700-talet, valdigt utsmyckat med massa olika detaljer,
sasom elefanter och gubbar. Valdigt kul att se, men en timme dar rackte. Ar inte direkt nagon
tempelfantast, sa efter att ha strosat runt lite i omradet begav vi oss tillbaks till Yogyakarta.
Lordagen inleddes i ett valdigt lugnt tempo, vi sov ut, at en lang frukost och strosade omkring i
centrum, innan vi tig oss an nasta tempel, Prambanan. Denna gang akte vi sa att vi var dar vid
solnedgangen. Klart behagligare temperatur da, och mycket battre ljus att titta pa templet i.
Prambanan ar det storsta hinduiska tempelomradet i Indonesien, och om man nu ska jamfora tyckte
jag nog det var mer intressant an det foregaende. Eftersom vi akte sa sent kom vil tillbaks efter att det
blivit morkt, sa vi gick genast till en restaurang for att ata och dricka nagra ol, eftersom detta var var
sista kvall tillsammans.
Var anda tillbaks i god tid, eftersom jag skulle upp tidigt pa sondagen, i forrgar. Hade bokat in mig pa
en tour till Bromo Mountain som ligger pa vastra Java. Resan dit tog 11 timmar i minibuss, innan vi
kvarterades in pa ett hotell vid foten av berget, eller mer korrekt: vulkanen.
Vid 3 pa morgonen (natten?) igar vacktes vi for att aka upp till en utsiktspunkt ca 2600 moh for att se
soluppgangen over Bromo Mountain och aven det hogsta berget pa Java, vilket jag fortrangt namnet
pa. Aven om det var runt 5 grader dar uppe hade vi riktigt tur med vadret, knappt ett moln pa himlen.
Det man sag nar solen gick upp och darefter ar nagot av det mest fantastiska jag sett, otrolig utsikt over ett markligt, maktigt landskap med tva vulkaner som stracker sig mot himlen som kronan pa verket.
Efter att solen gatt upp blev det klart varmare och vi tog oss ner mot vulkankratern, dar vi spenderade
en halvtimme. Det bolmade ganska kraftigt om vulkanen, och roken som kommer upp luktar ganska
illa och ar inte direkt halsosam heller, sa skippade att ga runt kratern, vilket sakert hade tagit en och en halv timme. Otroligt landskap hur som helst, kandes lite som om man var pa manen.
Passade pa att sova lite till nar vi kom tillbaks till hotellet, och aven att utnyttja min dusch med
varmvatten (forsta gangen sedan Kuala Lumpur). Vi tre blev vi upphamtade av en minibuss som tog
oss ner till narmsta stad dar vi invantade nattbuss mot Bali. 6 var budet att den skulle avga, vilket vi
raknade ut borde innebara runt halv nio och det stamde ganska bra.
Sa hejda till en tysk och en spanjor som var med pa Mount Bromo-touren och hoppade pa bussen mot
Bali tillsammans med en tjej fran Chile, aven hon med pa samma tour.
Vid 8 imorse kom vil till Denpasar, huvudstaden pa Bali och hittade direkt ratt buss mot Kuta beach,
dar jag befinner mig nu. Vi hittade varsit relativt fint rum pa ett valdigt billigt hostel och gick ut for
frukost och titta lite pa omgivningen. Jag ar inte jatteimponerad, men det ska bli skont att vila upp sig
pa stranden nagra efter nagra veckor i stader och pa berg.
Dessutom verkar det vara Thailand-taktiken som galler igen betraffande forsaljarna: ignorera, annars
kommer man aldrig vidare. Valdigt mycket turister som vantat, manga australienare aker hit for att
surfa.
Planerar 2-3 natter har, sedan tankte jag ta mig upp mot en stad som heter Ubud har pa Bali. Ska aven
ta mig over till Lombok och den 21:a flyger jag ju sedan till Singapore.
tisdag 3 november 2009
Vulkaner och luriga bussar
Jag ar i en stad som heter Bandung, ett par timmars bussfard sydost om Jakarta. Det ar ingen turistort pa nagot satt, men andock Indonesiens fjarde storsta stad-
Jag promenerade annu mer min sista dag i Jakarta, gick at ett och samma hall i tva timmar, men fick
anda aldrig kanslan av att innerstan, eller ens centrum borjade ta slut. En enorm stad med andra ord.
Jag besokte aven ett nationalmonument och blev snabbt en nastan lika stor attraktion for de
indonesiska skolbarnen som sjalva monumentet. Jag skulle nog kunnat finansiera dagen om jag valt
att ta betalt for varje foto jag stallde upp pa. Det ar lite trevligt och kul, men man ledsnar efter ett tag.
Jag lyckades ta mig till Bandung med buss, vilket var ett misstag. Till skillnad fran i andra
sydostasiatiska lander finns det en mycket val fungerande (eller fungerande atminstone) jarnvag har
pa Java (den o som Jakarta, Bandung, Yogyakarta m. fl. ligger pa), sa det smidigaste hade naturligtvis
varit att ta taget.
Dessutom lag Bandungs busstation i en forort cirka 5 km utanfor staden, nagot som jag helt hade
missat. Jag irrade darfor omkring i fororten ett tag, for att leta efter ett slags centrum och ett hostel,
vilket naturligtvis inte fanns. Hittade till slut ett hotell dar jag checkade in, och var forvanad over att
jag inte traffat en enda person dittills som pratade engelska, inklusive hotellpersonalen. Tog sedan en
till vanda i det jag trodde var centrala Bandung och undrade om jag kommit till ett annat Bandung,
eller om stan helt enkelt var sa trakig och dod. Efter att ha besokt ett internetcafe lite senare pa
eftermiddagen gick det i alla fall upp for mig att jag helt enkelt glomt aka in till stan.
Det har ar nackdelen, men aven fordelen, med att aka utan guidebok. Man ar ganska lost nar man
kommer till ett nytt stalle (annu mer an vanligt), men a andra sidan: jag skulle inte vilja byta den
dagen mot nagon annan, det kandes lite coolt att vandra omkring i en forort till Bandung efter det att
jag upptackt mitt misstag.
Jag akte igar in till centrala Bandung och hittade ett ok hostel. Dessutom hade dom till min forvaning
en guidebok over Indonesien till salu, sa inga mer ofrivilliga forortsbesok denna resa. Det ar dock
ingen turiststad, har bara sett en handfull vasterlanningar och arligt talat finns det inte sa mycket att
gora har inne sjalva stan heller.
Anledningen till att jag akte hit var dock inte huvudsakligen for att titta pa Bandung, utan for att ta
mig upp till en vulkan ca 30 km harifran. Detta har varit dagens projekt, vilket genomfordes
tillsammans med tva hollandare jag traffade igarkvall pa mitt hostel.
Vi tog imorse lokalbussen fran staden, vilken avgick enligt tidtabellen "nar bussen ar full". Pa
universitetet i Linkoping genomfors det varje ar en tavling som gar ut pa att fa in sa manga som
mojligt i en SAAB. Detta var ungefar samma sak, fast med en minibuss. 19 pers i en buss menad for
nio, tur att asiater ar smavaxta. Jag klagar absolut inte, det var en riktigt kul resa.
Och vulkanen var en haftig upplevelse, jag har aldrig sett en vulkan pa sa nara hall tidigare. Det var
imponerande att titta ner i kratern, som fortfarande det fortfarande rok om, och pa vissa stallen fanns
polar i olika storlekar som kokade av varmen fran underjorden. Ater igen - en fantastisk upplevelse att fa se detta!
Imorgonkvall aker vi (jag och hollandarna) vidare mot Yogyakarta med nattag, vi far val se hur vi slar
ihjal dagen innan det vid 8 pa kvallen bar ivag. Nagot finns det alltid att gora.
Jag promenerade annu mer min sista dag i Jakarta, gick at ett och samma hall i tva timmar, men fick
anda aldrig kanslan av att innerstan, eller ens centrum borjade ta slut. En enorm stad med andra ord.
Jag besokte aven ett nationalmonument och blev snabbt en nastan lika stor attraktion for de
indonesiska skolbarnen som sjalva monumentet. Jag skulle nog kunnat finansiera dagen om jag valt
att ta betalt for varje foto jag stallde upp pa. Det ar lite trevligt och kul, men man ledsnar efter ett tag.
Jag lyckades ta mig till Bandung med buss, vilket var ett misstag. Till skillnad fran i andra
sydostasiatiska lander finns det en mycket val fungerande (eller fungerande atminstone) jarnvag har
pa Java (den o som Jakarta, Bandung, Yogyakarta m. fl. ligger pa), sa det smidigaste hade naturligtvis
varit att ta taget.
Dessutom lag Bandungs busstation i en forort cirka 5 km utanfor staden, nagot som jag helt hade
missat. Jag irrade darfor omkring i fororten ett tag, for att leta efter ett slags centrum och ett hostel,
vilket naturligtvis inte fanns. Hittade till slut ett hotell dar jag checkade in, och var forvanad over att
jag inte traffat en enda person dittills som pratade engelska, inklusive hotellpersonalen. Tog sedan en
till vanda i det jag trodde var centrala Bandung och undrade om jag kommit till ett annat Bandung,
eller om stan helt enkelt var sa trakig och dod. Efter att ha besokt ett internetcafe lite senare pa
eftermiddagen gick det i alla fall upp for mig att jag helt enkelt glomt aka in till stan.
Det har ar nackdelen, men aven fordelen, med att aka utan guidebok. Man ar ganska lost nar man
kommer till ett nytt stalle (annu mer an vanligt), men a andra sidan: jag skulle inte vilja byta den
dagen mot nagon annan, det kandes lite coolt att vandra omkring i en forort till Bandung efter det att
jag upptackt mitt misstag.
Jag akte igar in till centrala Bandung och hittade ett ok hostel. Dessutom hade dom till min forvaning
en guidebok over Indonesien till salu, sa inga mer ofrivilliga forortsbesok denna resa. Det ar dock
ingen turiststad, har bara sett en handfull vasterlanningar och arligt talat finns det inte sa mycket att
gora har inne sjalva stan heller.
Anledningen till att jag akte hit var dock inte huvudsakligen for att titta pa Bandung, utan for att ta
mig upp till en vulkan ca 30 km harifran. Detta har varit dagens projekt, vilket genomfordes
tillsammans med tva hollandare jag traffade igarkvall pa mitt hostel.
Vi tog imorse lokalbussen fran staden, vilken avgick enligt tidtabellen "nar bussen ar full". Pa
universitetet i Linkoping genomfors det varje ar en tavling som gar ut pa att fa in sa manga som
mojligt i en SAAB. Detta var ungefar samma sak, fast med en minibuss. 19 pers i en buss menad for
nio, tur att asiater ar smavaxta. Jag klagar absolut inte, det var en riktigt kul resa.
Och vulkanen var en haftig upplevelse, jag har aldrig sett en vulkan pa sa nara hall tidigare. Det var
imponerande att titta ner i kratern, som fortfarande det fortfarande rok om, och pa vissa stallen fanns
polar i olika storlekar som kokade av varmen fran underjorden. Ater igen - en fantastisk upplevelse att fa se detta!
Imorgonkvall aker vi (jag och hollandarna) vidare mot Yogyakarta med nattag, vi far val se hur vi slar
ihjal dagen innan det vid 8 pa kvallen bar ivag. Nagot finns det alltid att gora.
fredag 30 oktober 2009
Södra halvklotet
For forsta gangen sitter jag nu pa andra sidan ekvatorn och skriver. Jakarta ar staden, och jag sjalv
tycker i alla fall att det later hyfsat exotiskt.
Det var ganska skont att komma hit igarkvall, ledsnade ganska mycket pa Kuching, efter att ha
spenderat mer tid an planerat i staden. Gramer mig lite over missen med flyget faktiskt, hade jag vetat
tidigare att det var den 29:e jag skulle flyga hade jag hunnit med Sandakan ocksa, en stad jag velat
besoka.
Spenderade som sagt en dag i Bako National Park, vilket var ganska trevligt, aven om det inte fanns sa jattemycket att gora dar ute. Det gallde att halla i sina saker! Aporna tog varje chans de fick att sno
sadant de hoppades kunde vara mat. Till och med i restaurangen fick man vara pa sin vakt; det var
manga turister som blev av med chips/lask/kex o.d. Kvicka rackare, de dar aporna!
Hade sedan en sista valdigt lugn dag i Kuching och Malaysia, da jag egentligen inte gjorde nagonting. Gick till och med och at pa McDonalds, da jag kande mig lite less pa ris och nudlar. Jagade runt stan i jakt pa en guidebok over Indonesien, men en sadan fick jag klara mig utan.
Tog mig i god tid ut till Kuchings Internationella Flygplats igar, inga bussar gick dit men lyckades hitta ett fyra-stjarnigt hotell som hade transporter till flygplatsen, fick betala ett par tior for det, men mycket billigare an taxi!
Pa flygplatsen var det fullt stahej, MANGDER av manniskor vantade pa att ta farval av nagon vid
avgangshallen. Jag tankte forst att "det har var val att ta i bara for att jag ska aka", men efter att ha
fragat en polis visade det sig att de var dar for att onska all lycka till de ca 250 personer som skulle
flyga till Mekka for pilgrimsfarden. Det var tydligen forsta gangen nagonsin som det gick ett direktflyg fran Kuching till Mekka.
Smidig flygresa hit, AirAsia var som vanligt ett utmarkt lagprisbolag. Fixade snabbt ett visum nar jag
landat pa Jakartas flygplats och tog sedan forsta basta buss in mot centrum. Sista biten till mitt hostel
akte jag motorcykeltaxi, och det kandes harligt att vara tillbaks i ett land dar organiserat kaos ar en del av vardagen. Malaysia ar verkligen ett av mina favoritlander som jag varit i hitills, men landet ar
forhallandevis tillrattalagt. Darfor var det lite utav en nytandning pa resan att med full packning kryssa fram bak pa en motorcykel mellan bilarna pa huvudvagen. (Det ar inte sa farligt som det kanske later; motorcykel har=en vespa i Sverige, fast de gar lite snabbare).
Jakarta ar en enorm stad! Jag har gatt och gatt idag, men det kanns anda inte som man kommer
nanvart. Svart att greppa staden. Och enligt officiella siffror (aven om det garanterat finns ett valdigt
stort morkertal i stader som Peking, Calcutta, Mexico City, etc...) ar Jakarta varldens nast storsta
storstadsomrade!
Vad jag sett hittills gillar jag verkligen staden, och det kanns haftigt att vara har. Har fortfarande inte
bestamt vart det bar av harnats, har ju som sagt ingen guidebok over landet. Jag planerar dock att
lamna staden imorgon. Stader som jag vill (och kommer att) aka till ar Bandung och Yogyakarata.
Dessutom ska Bali fa sig en pahalsning, varifran jag ocksa har bokat ett flyg till Singapore den 21:a
november.
Hur som helst ar Indonesien ett valdig stort land och jag kommer inte ha nagra som helst probelm
med att spendera 23 dagar har.
tycker i alla fall att det later hyfsat exotiskt.
Det var ganska skont att komma hit igarkvall, ledsnade ganska mycket pa Kuching, efter att ha
spenderat mer tid an planerat i staden. Gramer mig lite over missen med flyget faktiskt, hade jag vetat
tidigare att det var den 29:e jag skulle flyga hade jag hunnit med Sandakan ocksa, en stad jag velat
besoka.
Spenderade som sagt en dag i Bako National Park, vilket var ganska trevligt, aven om det inte fanns sa jattemycket att gora dar ute. Det gallde att halla i sina saker! Aporna tog varje chans de fick att sno
sadant de hoppades kunde vara mat. Till och med i restaurangen fick man vara pa sin vakt; det var
manga turister som blev av med chips/lask/kex o.d. Kvicka rackare, de dar aporna!
Hade sedan en sista valdigt lugn dag i Kuching och Malaysia, da jag egentligen inte gjorde nagonting. Gick till och med och at pa McDonalds, da jag kande mig lite less pa ris och nudlar. Jagade runt stan i jakt pa en guidebok over Indonesien, men en sadan fick jag klara mig utan.
Tog mig i god tid ut till Kuchings Internationella Flygplats igar, inga bussar gick dit men lyckades hitta ett fyra-stjarnigt hotell som hade transporter till flygplatsen, fick betala ett par tior for det, men mycket billigare an taxi!
Pa flygplatsen var det fullt stahej, MANGDER av manniskor vantade pa att ta farval av nagon vid
avgangshallen. Jag tankte forst att "det har var val att ta i bara for att jag ska aka", men efter att ha
fragat en polis visade det sig att de var dar for att onska all lycka till de ca 250 personer som skulle
flyga till Mekka for pilgrimsfarden. Det var tydligen forsta gangen nagonsin som det gick ett direktflyg fran Kuching till Mekka.
Smidig flygresa hit, AirAsia var som vanligt ett utmarkt lagprisbolag. Fixade snabbt ett visum nar jag
landat pa Jakartas flygplats och tog sedan forsta basta buss in mot centrum. Sista biten till mitt hostel
akte jag motorcykeltaxi, och det kandes harligt att vara tillbaks i ett land dar organiserat kaos ar en del av vardagen. Malaysia ar verkligen ett av mina favoritlander som jag varit i hitills, men landet ar
forhallandevis tillrattalagt. Darfor var det lite utav en nytandning pa resan att med full packning kryssa fram bak pa en motorcykel mellan bilarna pa huvudvagen. (Det ar inte sa farligt som det kanske later; motorcykel har=en vespa i Sverige, fast de gar lite snabbare).
Jakarta ar en enorm stad! Jag har gatt och gatt idag, men det kanns anda inte som man kommer
nanvart. Svart att greppa staden. Och enligt officiella siffror (aven om det garanterat finns ett valdigt
stort morkertal i stader som Peking, Calcutta, Mexico City, etc...) ar Jakarta varldens nast storsta
storstadsomrade!
Vad jag sett hittills gillar jag verkligen staden, och det kanns haftigt att vara har. Har fortfarande inte
bestamt vart det bar av harnats, har ju som sagt ingen guidebok over landet. Jag planerar dock att
lamna staden imorgon. Stader som jag vill (och kommer att) aka till ar Bandung och Yogyakarata.
Dessutom ska Bali fa sig en pahalsning, varifran jag ocksa har bokat ett flyg till Singapore den 21:a
november.
Hur som helst ar Indonesien ett valdig stort land och jag kommer inte ha nagra som helst probelm
med att spendera 23 dagar har.
söndag 25 oktober 2009
Kattstaden
Kuching betyder direkt oversatt katt pa malay. Kattstatyer ar utplacerade lite har som var och det finns aven ett kattmuseum, vilket jag inte har for avsikt att besoka. Hur stan egentligen ar relaterad till katter har jag inte en aning om.
Jag har allsta tagit mig till vastra Borneo, till delstaten Sarawak och dess huvudstad Kuching. Jag
startade resan hit med att lamna Brunei, inte en dag forsent, for att ta mig till staden Miri, cirka fyra
timmars bussresa fran Bandar Seri Begawan. Jag och en australiensare var de enda tva pa bussen, sa
gransprocedurerna mellan Brunei och Malaysia gick valdig snabbt och smidigt. Vi blev avslappta ett
par kilometer utanfor Miri och tog darifran en lokalbuss som mer paminde om en pansarvagn in till
staden.
Miri ar ingen turiststad pa nagot satt, utan fungerar mer som en stad att mellanlanda i, pa vag mot
andra destinationer i Sarawak och pa Borneo. Borneo ar faktiskt varldens tredje (eller om det var
fjarde?) storsta o, sa avstanden ar storre an man tror.
Gjorde sallskap med australiensaren till stadens enda hostel, vilket var ett valdigt trevligt sadant. Efter att ha checkat in gick vi ut och tog en snabbtitt pa Miri och at en bit mat. Ingen hojdarstad. Kvallen spenderades pa en bar under vart hostel, med ett par ol och lite biljard.
Gick upp i hyfsad tid dagen efter for att ta bussen mot Sibu, en resa pa ca atta timmar. Smidigt allt som allt och en valdigt bekvam buss. Sibu var an mindre turistigt an Miri, jag sag faktiskt inte en enda vasterlanning under hela min tid i staden! Jag tycker det ar valdigt roligt att komma till sadana stader (aven om stan i sig var ratt vardelos), eftersom lokalbefolkningen ar intresserad av en pa ett annat satt an i stader dar turister ar mer forekommande. Gick runt lite pa en kvallsmarknad, och hela tiden var det folk som ville komma fram och prata, fraga var man kom ifran osv.
Bodde pa ett riktigt skabbigt hotell, men det var en sang, en flakt och ett trevligt kinesiskt aldre par
som verkligen gjorde sitt basta for att ge mig information om staden och hur man enklast tog sig vidare darifran (sant gor mycket!).
Var ganska trott pa bussakande efter tva dagar med detta transportmedel. Perfekt darfor att det gar
flodbatar mellan Sibu och Kuching. Kostar lika mycket som att ta bussen, gar fyra timmar snabbare
och ar mycket trevligare att glida fram pa vattnet, an att skumpa fram i en buss! Trevlig och behaglig
fard hit med andra ord.
Tog taxi fran hamnen till ett Bed&Breakfast dar jag bor nu, riktigt trevligt stalle, dar frukost ar
inkluderat och gratis kaffe ar tillgangligt dygnet om. Valdigt hjalpsam personal dessutom som har gett
mig en del tips. Ar dock forvanad over hur lite turister det ar har, Kuching namns i guidebocker som en trevlig stad (det ar en trevlig stad!).
Har utforskat stan nu i tva dagar, riktigt trevligt att ga langst floden och solnedgangen bakom floden
och bergen ar magnifik! Har aven varit lite kulturell och besokt Sarawak museum (gratis), vilket ur
min synvinkel var mycket ointressant. Bara massa skulpturer och uppstoppade faglar, AC-maskinerna
var mina favoritobjekt darinne.
Har dessutom letat runt halva stan efter ett stalle som kunde fixa passbilder till mig - behover ju ett
sadant for mitt indonesien-visum (ute i god tid som vanligt). Men det ar fixat nu - 12 SEK for fyra
passbilder - som hittat.
Nu planerar jag tva dagar i Bako National Park. Var 100% pa att jag skulle flyga till Jakarta pa tisdag,
men nar jag kollade biljetten idag visade det sig att det ar pa torsdag jag flyger. Lite bonustid har alltsa, men det gor inget. Tur att jag tittade pa biljetten idag och inte pa tisdag...
Jag har allsta tagit mig till vastra Borneo, till delstaten Sarawak och dess huvudstad Kuching. Jag
startade resan hit med att lamna Brunei, inte en dag forsent, for att ta mig till staden Miri, cirka fyra
timmars bussresa fran Bandar Seri Begawan. Jag och en australiensare var de enda tva pa bussen, sa
gransprocedurerna mellan Brunei och Malaysia gick valdig snabbt och smidigt. Vi blev avslappta ett
par kilometer utanfor Miri och tog darifran en lokalbuss som mer paminde om en pansarvagn in till
staden.
Miri ar ingen turiststad pa nagot satt, utan fungerar mer som en stad att mellanlanda i, pa vag mot
andra destinationer i Sarawak och pa Borneo. Borneo ar faktiskt varldens tredje (eller om det var
fjarde?) storsta o, sa avstanden ar storre an man tror.
Gjorde sallskap med australiensaren till stadens enda hostel, vilket var ett valdigt trevligt sadant. Efter att ha checkat in gick vi ut och tog en snabbtitt pa Miri och at en bit mat. Ingen hojdarstad. Kvallen spenderades pa en bar under vart hostel, med ett par ol och lite biljard.
Gick upp i hyfsad tid dagen efter for att ta bussen mot Sibu, en resa pa ca atta timmar. Smidigt allt som allt och en valdigt bekvam buss. Sibu var an mindre turistigt an Miri, jag sag faktiskt inte en enda vasterlanning under hela min tid i staden! Jag tycker det ar valdigt roligt att komma till sadana stader (aven om stan i sig var ratt vardelos), eftersom lokalbefolkningen ar intresserad av en pa ett annat satt an i stader dar turister ar mer forekommande. Gick runt lite pa en kvallsmarknad, och hela tiden var det folk som ville komma fram och prata, fraga var man kom ifran osv.
Bodde pa ett riktigt skabbigt hotell, men det var en sang, en flakt och ett trevligt kinesiskt aldre par
som verkligen gjorde sitt basta for att ge mig information om staden och hur man enklast tog sig vidare darifran (sant gor mycket!).
Var ganska trott pa bussakande efter tva dagar med detta transportmedel. Perfekt darfor att det gar
flodbatar mellan Sibu och Kuching. Kostar lika mycket som att ta bussen, gar fyra timmar snabbare
och ar mycket trevligare att glida fram pa vattnet, an att skumpa fram i en buss! Trevlig och behaglig
fard hit med andra ord.
Tog taxi fran hamnen till ett Bed&Breakfast dar jag bor nu, riktigt trevligt stalle, dar frukost ar
inkluderat och gratis kaffe ar tillgangligt dygnet om. Valdigt hjalpsam personal dessutom som har gett
mig en del tips. Ar dock forvanad over hur lite turister det ar har, Kuching namns i guidebocker som en trevlig stad (det ar en trevlig stad!).
Har utforskat stan nu i tva dagar, riktigt trevligt att ga langst floden och solnedgangen bakom floden
och bergen ar magnifik! Har aven varit lite kulturell och besokt Sarawak museum (gratis), vilket ur
min synvinkel var mycket ointressant. Bara massa skulpturer och uppstoppade faglar, AC-maskinerna
var mina favoritobjekt darinne.
Har dessutom letat runt halva stan efter ett stalle som kunde fixa passbilder till mig - behover ju ett
sadant for mitt indonesien-visum (ute i god tid som vanligt). Men det ar fixat nu - 12 SEK for fyra
passbilder - som hittat.
Nu planerar jag tva dagar i Bako National Park. Var 100% pa att jag skulle flyga till Jakarta pa tisdag,
men nar jag kollade biljetten idag visade det sig att det ar pa torsdag jag flyger. Lite bonustid har alltsa, men det gor inget. Tur att jag tittade pa biljetten idag och inte pa tisdag...
tisdag 20 oktober 2009
En paus
Brunei - varldens minsta icke-o-land utanfor Europa (det ni!).
Jag vilar nu upp mig i Bruneis huvudstad Bandar Seri Begawan just nu - sa mycket mer att gora finns
det egentligen inte har. Vilan ar hur som helst valbehovlig, jag har fortfarande traningsvark efter
Mount Kinabalu och det slog mig nar jag checkade in for tre natter pa mitt hotell att jag bara varit tre
natter pa samma stalle en gang tidigare under resan.
Brunei ar for ovrigt:
- Det enda land jag varit i dar det inte saljs nagon alkohol.
- Det enda land jag varit i dar jag inte har nagon mottagning pa mobilen.
- Det enda sultanat jag varit i (Brunei och Oman ar varldens tva enda sultanat).
- Det minsta landet jag varit i utanfor Europa (dock kommer Singapore overta denna titel senare under resan).
Brunei skiljer sig relativt mycket fran de andra sydostasiatiska lander jag varit i, och da syftar jag
framst pa att turismen inte alls ar utvecklad pa samma satt har; ingen som forsoker salja en massa
dumma saker, ingen som erbjuder mig taxi eller tuk-tuk, ingen som tycker jag ska kopa en kostym i
deras affar o.d. Det kanns som om folk som kommer fram och pratar ar genuint intresserade av en.
Igar till exempel stannade en bil med tre grabbar mitt pa gatan och borjade prata. Innan de akte vidare
tyckte de jag skulle ta ett kort pa dem eftersom det kunde vara "nice to have photo of Brunei men".
Dessutom har jag inte sett en endaste moped eller motorcykel i landet - konstigt, de ar ju sa extremt
vanliga i andra asiatiska lander. Men dom har ju gott om oljepengar har.
Det tog lite langre tid an vantat att ta sig hit i sondags. Jag borjade redan klockan atta pa morgonen
med att ta baten fran Kota Kinabalu till en stad nara gransen. Dar skulle vi byta farja, dock fick dom
for sig att stalla in den. Nasta farja, vilken var den sista skulle ga klockan 3 pa eftermiddagen. Enligt
tjejen i kassan var den full, och det var val inte hela varlden om jag fick stanna dar en natt, jag hade
inte sa brattom. Gjorde dock ett forsok att fa dem att betala hotell i gransstaden (glomt namnet), och
vips - sa trollade hon fram en biljett till farjan istallet.
Vid fem var jag saledes framme i Brunei och raggade upp tva danskar som ocksa var med baten att
dela taxi in till Bandar Seri Begawan med. Fa ryggsacksturister = fa budgethotell/hostel, sa jag valde
ett helt ok hotell for 150 kr/natten. Stort rum och framforallt en mjuk sang (antligen), just vad jag
behovde efter bergsturen.
Eftersom vi kom fram sa sent valde jag att stanna tre natter istallet for tva - endast en heldag i Brunei
hade kannts fjuttigt, aven om det som sagt inte direkt finns nagot att gora har. Dock tjanar staden
pluspoang pa att det kanns coolt att vara har.
Stadens stolthet ar utan tvekan den magnifika moske som tar upp en stor del av B.S.B:s kompakta yta. Jag var in och tittade i den har om dagen, och trots att jag hade forberett mig genom att ta pa mig
jeans och langtroja i varmen fick jag ta pa mig en lang, svart, heltackande kappa innan jag kunde ga in. Helt ensam var jag dar inne, tyvarr var fotografering forbjuden, men det var riktigt maktigt att själv sta dar inne och titta runt.
Idag har jag varit pa en batutflykt pa floden och sjon som omger stan. B.S.B bestar till 10% (eller om
det var 10% av befolkningen som bor dar?) av en vattenby, helt enkelt en by byggd pa vattnet -
varldens storsta i sitt slag. Jag blev runtslussad i en bat dar av en av invanarna (mot en symbolisk
summa motsvarande 50 kr) och det var riktigt imponerande. Skolor, bensinstationer, moskeer,
restauranger, ja allt fanns dar.
Jag kanner mig nu dock klar med staden - och mer dartill - sa imorgon aker jag vidare in i Malaysia
igen, denna gang till delstaten Sarawak pa vastra Borneo. Miri --> Sibu --> Kuching ar planerna innan jag den 27:e flyger till Indonesien.
Jag vilar nu upp mig i Bruneis huvudstad Bandar Seri Begawan just nu - sa mycket mer att gora finns
det egentligen inte har. Vilan ar hur som helst valbehovlig, jag har fortfarande traningsvark efter
Mount Kinabalu och det slog mig nar jag checkade in for tre natter pa mitt hotell att jag bara varit tre
natter pa samma stalle en gang tidigare under resan.
Brunei ar for ovrigt:
- Det enda land jag varit i dar det inte saljs nagon alkohol.
- Det enda land jag varit i dar jag inte har nagon mottagning pa mobilen.
- Det enda sultanat jag varit i (Brunei och Oman ar varldens tva enda sultanat).
- Det minsta landet jag varit i utanfor Europa (dock kommer Singapore overta denna titel senare under resan).
Brunei skiljer sig relativt mycket fran de andra sydostasiatiska lander jag varit i, och da syftar jag
framst pa att turismen inte alls ar utvecklad pa samma satt har; ingen som forsoker salja en massa
dumma saker, ingen som erbjuder mig taxi eller tuk-tuk, ingen som tycker jag ska kopa en kostym i
deras affar o.d. Det kanns som om folk som kommer fram och pratar ar genuint intresserade av en.
Igar till exempel stannade en bil med tre grabbar mitt pa gatan och borjade prata. Innan de akte vidare
tyckte de jag skulle ta ett kort pa dem eftersom det kunde vara "nice to have photo of Brunei men".
Dessutom har jag inte sett en endaste moped eller motorcykel i landet - konstigt, de ar ju sa extremt
vanliga i andra asiatiska lander. Men dom har ju gott om oljepengar har.
Det tog lite langre tid an vantat att ta sig hit i sondags. Jag borjade redan klockan atta pa morgonen
med att ta baten fran Kota Kinabalu till en stad nara gransen. Dar skulle vi byta farja, dock fick dom
for sig att stalla in den. Nasta farja, vilken var den sista skulle ga klockan 3 pa eftermiddagen. Enligt
tjejen i kassan var den full, och det var val inte hela varlden om jag fick stanna dar en natt, jag hade
inte sa brattom. Gjorde dock ett forsok att fa dem att betala hotell i gransstaden (glomt namnet), och
vips - sa trollade hon fram en biljett till farjan istallet.
Vid fem var jag saledes framme i Brunei och raggade upp tva danskar som ocksa var med baten att
dela taxi in till Bandar Seri Begawan med. Fa ryggsacksturister = fa budgethotell/hostel, sa jag valde
ett helt ok hotell for 150 kr/natten. Stort rum och framforallt en mjuk sang (antligen), just vad jag
behovde efter bergsturen.
Eftersom vi kom fram sa sent valde jag att stanna tre natter istallet for tva - endast en heldag i Brunei
hade kannts fjuttigt, aven om det som sagt inte direkt finns nagot att gora har. Dock tjanar staden
pluspoang pa att det kanns coolt att vara har.
Stadens stolthet ar utan tvekan den magnifika moske som tar upp en stor del av B.S.B:s kompakta yta. Jag var in och tittade i den har om dagen, och trots att jag hade forberett mig genom att ta pa mig
jeans och langtroja i varmen fick jag ta pa mig en lang, svart, heltackande kappa innan jag kunde ga in. Helt ensam var jag dar inne, tyvarr var fotografering forbjuden, men det var riktigt maktigt att själv sta dar inne och titta runt.
Idag har jag varit pa en batutflykt pa floden och sjon som omger stan. B.S.B bestar till 10% (eller om
det var 10% av befolkningen som bor dar?) av en vattenby, helt enkelt en by byggd pa vattnet -
varldens storsta i sitt slag. Jag blev runtslussad i en bat dar av en av invanarna (mot en symbolisk
summa motsvarande 50 kr) och det var riktigt imponerande. Skolor, bensinstationer, moskeer,
restauranger, ja allt fanns dar.
Jag kanner mig nu dock klar med staden - och mer dartill - sa imorgon aker jag vidare in i Malaysia
igen, denna gang till delstaten Sarawak pa vastra Borneo. Miri --> Sibu --> Kuching ar planerna innan jag den 27:e flyger till Indonesien.
lördag 17 oktober 2009
Upp för en backe
Jag ar ater i Kota Kinabalu, efter att ha tagit mig upp (och ner) for Mount Kinabalu (4095 m.o.h).
Jag delade ju taxi med tre stycken andra fran flygplatsen in till Kota Kinabalu, och vi bestamde oss for att forsoka ta oss upp for berget tilsammans. Framforallt ar det trevligt med sallskap och dessutom
delas manga kostnader pa antalet personer man ar i en grupp, sa detta var helt perfekt. Dessutom
traffade vi tva till pa hostelet som ville folja med, vilket innebar att vi var en grupp pa sex, vilket ar max antal for en grupp. Tre irlandare, en kanadensiska, en engelskman och jag, mycket treviga manniskor och vi kom alla bra overens.
Vi forberedde oss med en dag pa stranden har i narheten av Kota Kinabalu, innan vi for tre dagar
sedan begav oss mot Mount Kinabalu. Eftersom vi var sex stycken delade vi pa en taxi till berget, en
resa pa ca tva timmar. Det blev ca tio kronor dyrare an bussen, men mycket bekvamare.
Forsta natten spenderades vid foten av berget pa ett riktigt skabbigt vandrarhem. Regn och blast hela
natten, men nar vi vaknade dagen efter sken solen.
Vi valde den lite tuffare och langre vagen upp och det var nog ingen av oss som hade raknat med att
det skulle vara sa tuff terrang som det faktiskt var. Stora nivaskillnader, det var sallan man bara kunde
ga rakt fram utan att anstranga sig. Som tur var regnade det inte, men nar vi val kom upp till
"baslagret" var vi anda genomsura av svett. Vi hade som sagt tur att vi slapp regn och att det var en
relativt molnfri dag, for utsikten var inte dum!
Vi blev inkvarterade pa ett ganska trevligt stalle pa ca 3400 meters hojd, dar vi blev serverade
middagsbuffe och fick se en magnifik solnedgang. Vid tva pa natten skulle vi fortsatta mot toppen, sa vi gick i princip och lade oss efter solnedgangen.
Hade nog lite problem med hojden under natten, latt feber och huvudvark, men det var borta nar vi
blev vackta vid tvatiden. Nu var vadret inte lika roligt, sporegn och iskallt. Valforberedd som jag var
paborjade jag vagen upp mot toppen i jeans och tocktroja. Pannlampa ar overskattat.
Forutom regnet och kylan var vagen upp tuff och pa manga stallen var det sa brant att man fick ta
hjalp av rep for att ta sig upp. Det var valdigt jobbigt, men ocksa valdigt roligt.
Vid femtiden, lagom till soluppgangen nadde vi sa toppen, 4095 m.o.h. Det later kanske inte
jatteimponerande, men det ar anda det hogsta berget i Sydostasien, sa vi var ganska nojda dar vi stod.
Vi var dock snabba med att ta oss ner igen for det var iskallt dar uppe och dessutom blasigt. Pa vagen
ner sprack det upp och man kunde se ut over Borneo. Haftigt!!!
Tillbaks i baslagret fick vi frukostbuffe innan vi paborjade vandringen nerat, vilket gick betydligt
lattare och vid sextiden igarkvall var vi tillbaks pa hostelet har i KK, lagom mora i kroppen.
Vi gick och inhandlade lite ol och rom och hade lite fest pa hostelet, for att sluta pa en malaysisk
karaokebar dar vi holl till fram till 2 pa natten, ett dygn efter att vi startat var dag. 24 riktigt roliga,
aktiva och val anvanda timmar!
De andra akte vidare till en o for att dyka imorse, men det intresserar ju inte mig sa jag sitter har och
smider mina egna planer. Imorgon tankte jag ta baten harifran till Brunei, det ska ga en vid 8 pa
morgonen till den stad nara gransen. Darifran ska forhoppningsvis en annan bat ta mig till Bandar Seri
Begawan, Bruneis huvudstad. Planerna ar att stanna tva natter, kanske tre om jag hittar nagot
nagorlunda billigt hostel, Brunei ar ett mycket dyrare land an Malaysia.
Den 27:e oktober har jag sedan bokat en flygbiljett fran Kuching pa vastra Borneo till Jakarta i
Indonesien. Nu ska jag stappla mig ivag och ata nagot; idag staller nivaskillnader som en trottoarkant
till med problem...
Jag delade ju taxi med tre stycken andra fran flygplatsen in till Kota Kinabalu, och vi bestamde oss for att forsoka ta oss upp for berget tilsammans. Framforallt ar det trevligt med sallskap och dessutom
delas manga kostnader pa antalet personer man ar i en grupp, sa detta var helt perfekt. Dessutom
traffade vi tva till pa hostelet som ville folja med, vilket innebar att vi var en grupp pa sex, vilket ar max antal for en grupp. Tre irlandare, en kanadensiska, en engelskman och jag, mycket treviga manniskor och vi kom alla bra overens.
Vi forberedde oss med en dag pa stranden har i narheten av Kota Kinabalu, innan vi for tre dagar
sedan begav oss mot Mount Kinabalu. Eftersom vi var sex stycken delade vi pa en taxi till berget, en
resa pa ca tva timmar. Det blev ca tio kronor dyrare an bussen, men mycket bekvamare.
Forsta natten spenderades vid foten av berget pa ett riktigt skabbigt vandrarhem. Regn och blast hela
natten, men nar vi vaknade dagen efter sken solen.
Vi valde den lite tuffare och langre vagen upp och det var nog ingen av oss som hade raknat med att
det skulle vara sa tuff terrang som det faktiskt var. Stora nivaskillnader, det var sallan man bara kunde
ga rakt fram utan att anstranga sig. Som tur var regnade det inte, men nar vi val kom upp till
"baslagret" var vi anda genomsura av svett. Vi hade som sagt tur att vi slapp regn och att det var en
relativt molnfri dag, for utsikten var inte dum!
Vi blev inkvarterade pa ett ganska trevligt stalle pa ca 3400 meters hojd, dar vi blev serverade
middagsbuffe och fick se en magnifik solnedgang. Vid tva pa natten skulle vi fortsatta mot toppen, sa vi gick i princip och lade oss efter solnedgangen.
Hade nog lite problem med hojden under natten, latt feber och huvudvark, men det var borta nar vi
blev vackta vid tvatiden. Nu var vadret inte lika roligt, sporegn och iskallt. Valforberedd som jag var
paborjade jag vagen upp mot toppen i jeans och tocktroja. Pannlampa ar overskattat.
Forutom regnet och kylan var vagen upp tuff och pa manga stallen var det sa brant att man fick ta
hjalp av rep for att ta sig upp. Det var valdigt jobbigt, men ocksa valdigt roligt.
Vid femtiden, lagom till soluppgangen nadde vi sa toppen, 4095 m.o.h. Det later kanske inte
jatteimponerande, men det ar anda det hogsta berget i Sydostasien, sa vi var ganska nojda dar vi stod.
Vi var dock snabba med att ta oss ner igen for det var iskallt dar uppe och dessutom blasigt. Pa vagen
ner sprack det upp och man kunde se ut over Borneo. Haftigt!!!
Tillbaks i baslagret fick vi frukostbuffe innan vi paborjade vandringen nerat, vilket gick betydligt
lattare och vid sextiden igarkvall var vi tillbaks pa hostelet har i KK, lagom mora i kroppen.
Vi gick och inhandlade lite ol och rom och hade lite fest pa hostelet, for att sluta pa en malaysisk
karaokebar dar vi holl till fram till 2 pa natten, ett dygn efter att vi startat var dag. 24 riktigt roliga,
aktiva och val anvanda timmar!
De andra akte vidare till en o for att dyka imorse, men det intresserar ju inte mig sa jag sitter har och
smider mina egna planer. Imorgon tankte jag ta baten harifran till Brunei, det ska ga en vid 8 pa
morgonen till den stad nara gransen. Darifran ska forhoppningsvis en annan bat ta mig till Bandar Seri
Begawan, Bruneis huvudstad. Planerna ar att stanna tva natter, kanske tre om jag hittar nagot
nagorlunda billigt hostel, Brunei ar ett mycket dyrare land an Malaysia.
Den 27:e oktober har jag sedan bokat en flygbiljett fran Kuching pa vastra Borneo till Jakarta i
Indonesien. Nu ska jag stappla mig ivag och ata nagot; idag staller nivaskillnader som en trottoarkant
till med problem...
måndag 12 oktober 2009
På Borneo
Jag är framme i Kota Kinabalu på
Borneo. Mycket smidig flygresa från Kuala Lumpur hit, och det är fantastiskt
att en 2,5 timmes flygning kan kosta 100 SEK, inklusive allt.
Jag vet inte riktigt hur jag ska
sammanfatta Kuala Lumpur, det är en galen stad på alla sätt och vis. Jag bodde
i Chinatown, där traditionella matställ, hundratals småaffärer och massor av
människor trängdes. 100 meter längre bort låg närmsta Metro-station, varifrån moderna,
förarlösa tåg tog en till ett hypermodernt Kuala Lumpur med mängder av
skyskrapor (däribland Petrona Twin Towers såklart), stora internationella
matkedjor, märkesbutiker etc. KL hade allt!
Jag kom till KL i lördagskväll, efter
en väldigt komfortabel 8-timmarsresa från Penang, och hittade snabbt ett hostel
med ok priser där jag checkade in. Spenderade kvällen med att titta på
galenskaperna runt Chinatown och träffade på en kille från Australien som jag åt
middag med.
Igår tog jag metron till KLCC,
Kuala Lumpur City Center, och tittade på skyskrapor. Tog en
långpromenad genom stan (varmt!)
och "prickade av" en del sevärdheter, bland annat en häftig moské och
ett inte lika häftigt stort torg.
Spatserade sen tillbaks till
Chinatown och tog ett varv till där. Efter att solen gått ner åkte jag återigen
tillbaks till KLCC för att titta på alla skyskrapor i mörkret, Petrona Twin
Towers är riktigt coola byggnader. Avslutade en lång dag med två öl i
Chinatown, innan jag i hyfsad tid gick tillbaks till hostelet.
Detta för att jag var tvungen att
gå upp vid 7 i morse. Tog mig ut till flygplatsen och landade alltså här i Kota
Kinabalu sex timmar senare. Hittade tre andra personer att dela taxi med in
till stan och checkade sedan in på ett OK guesthouse, där jag sitter nu.
Planerna framöver har ändrats
lite: Filippinerna känns för tillfället inte jättesäkert, så river
förmodligen den biljetten och
spenderar mer tid här på Borneo. Det verkar finnas mycket att se och göra! Har
gjort upp en plan, och som det ser ut blir jag kvar på malaysiska Borneo (och
Brunei) fram till början av november, då jag tänkte fixa en flygbiljett härifrån
till Jakarta i Indonesien. Preliminära planer såklart, men så ligger landet för
tillfället. Nästa projekt blir hur som helst att försöka ta sig upp för Mount
Kinabalu.
fredag 9 oktober 2009
Malaysia!
Sitter nu i Georgetown, norra
Malaysia. Staden ligger på en ö, ca 20 minuter med färja från fastlandet i provinsen
Penang. Det har varit två och en halv intensiva dagar här, med mycket gående.
Kom hit i onsdagskväll, efter att
ha suttit på bussen från Krabi hela dagen. Var faktiskt ensam
västerlänning, vilket förvånade
mig mycket, det är ändå två relativt välkända "turistorter" jag åkte
mellan. Redan när jag steg av bussen utanför hostelet jag bor på kände jag att
jag skulle gilla denna stad och ö, en åsikt jag står fast vid. Roligt är att
det är så multikulturellt: muslimer, indier, kineser, osv gör att det blir en
salig blandning av olika kulturer ur alla aspekter. Man kan höra böneutropen från
moskén, samtidigt som man går förbi ett kinesiskt tempel där folk står och ber.
Detsamma gäller maten: stor variation och mycket att välja emellan. Hittills är
jag positivt överraskad av Malaysia och ser fram emot att spendera ett par
veckor här.
Vad har jag då gjort i Penang?
Onsdagen ägnade jag mest åt att äta, dricka öl och installera mig här. Bor på
ett ganska skabbigt hostel, men det finns en säng och en trevlig bar, så det får
duga.
Igår tog jag en REJÄL promenad. Började
i en nationalpark ca 5 km härifrån där det tydligen skulle finnas en del unika växter. Då mitt intresse för blommor och träd inte är jättestort fascinerades jag
mer av de vilda aporna som lever i området. Försökte dessutom gå upp till
Penang Hill, ca 900 m.ö.h. Halvvägs upp blockerades dock vägen av Familjen Apa
som tittade argt på mig. Det var inte så att de försökte attackera mig eller jaga
mig, men när jag tog ett steg mot dem tog de två mot mig, så jag gav upp. Ett ap-bett
ar inte vad jag önskar mig.
Tog en långpromenad tillbaks till
hostelet istället där jag slog mig ner för en öl. Fick sällskap av en amerikan
i 65-årsaldern som berättade sin livshistoria och om livet som bög i Thailand
och Malaysia.
Tog revansch i dag på Penang
Hill, denna gång valde jag att ta bussen till en kabinbanestation varifrån man bekvämt kunde åka upp till klippan. Kostade bara
10 kr allt som allt att ta sig från hostelet och upp och tillbaks för klippan, så jag förlorade inte jättemycket
på att göra det på detta sätt. Utsikter är trevliga, men efter 10
minuter tröttnar man (jag), sa jag tog tämligen omgående bussen tillbaks till Georgetown (ca 40
min).
Jag är hur som helst mycket nöjd
med min vistelse här i Georgetown och Penang. Imorgon åker jag vidare mot Kuala
Lumpur, innan jag på måndag flyger vidare till Kota Kinabalu på Borneo. Försöker
hålla mig uppdaterad om läget på Filippinerna, och som det ser ut just nu
verkar det ok att åka dit, så planerna efter Borneo står tills vidare kvar.
tisdag 6 oktober 2009
På väg söderut
Bestämde mig för att mellanlanda
i södra Thailand, på väg ner mot Malaysia, så nu sitter jag i ett varmt,
fuktigt och stundtals regnigt Krabi. Resan hit tog 15 timmar med buss, så det
hade nog blivit lite väl maffigt att åka hela sträckan Bangkok - Penang i
Malaysia på en gång.
Här märks det att det fortfarande
är regnperiod, kommer rejäla skyfall då och då. Igår fullkomligt vräkte det ner
i en halvtimme, har aldrig varit med om något liknande. Det låter kanske inte så
upplyftande med regn, men detta var riktigt häftigt.
Gjorde inget specifikt dagarna i
Bangkok, träffade på en trevlig tjej från Holland som jag åt middag och drack öl
med på kvällarna. Var också en vända till det mer moderna Bangkok där alla köpcentren
finns. Fyra enorma komplex, med sju våningar vardera ligger i princip vägg i vägg
med varandra, man kan med andra ord spendera lite tid där om man är intresserad
av shopping. Och om inte annat är det skönt att komma in i kylan, tack vare
AC:n.
Krabi är en ganska trist stad,
och jag antar att man åker hit för att vara på beachen, som ligger ca en halvtimme
härifrån. Kändes ganska ovärt att åka dit, dels pga av vädret, och dels på
grund av att det inte intresserar mig speciellt mycket att tillbringa dagen på
stranden.
De försöker sälja på mig
dagsturer till olika öar i närheten, men det får vara, väljer att spara
pengarna till saker jag verkligen
vill göra istället, som till exempel att gå upp för Mount Kinabalu. Onödigt att
betala för att bli runtslussad till massa öar i detta väder.
Imorgon bär det hur som helst av
till Penang och Malaysia, det ska bli riktigt kul att komma dit. Åker vid 7 på
morgonen härifrån och resan ska ta drygt 8 timmar. 2-3 dagar i Penang och därefter
2-3 dagar i Kuala Lumpur, innan jag den 12:e flyger till Borneo.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)